I snart två år har ni på Friends samarbetat med Västerås IK i vårt arbete med Ett Gulsvart Hjärta. Hur skulle du summera de åren?
Det har varit två år där vi lärt känna varandra riktigt bra som organisationer. Att komma in utifrån så kan jag tydligt se att mycket har hänt. Det kanske ännu inte märks bland alla spelare i alla lagen då vi vet att förändring tar tid. Det är mycket viktigt att hålla i och hålla ut samt att ha en förståelse för att detta inte görs i en handvändning. Även om det vore nödvändigt så går det inte att stressa, då blir inte ändringen långsiktig om vi tar genvägar och snabba beslut för att lösa akuta situationer. Givetvis så ska akuta situationer också lösas, men det sker parallellt och inte som en direkt insats i samarbetet mellan VIK och Friends där vi försöker se mer på lång sikt. Under ett första år med Friends så ställer vi väldigt många frågor, frågor som en förening, skola, företag och inte heller VIK alltid har svar på, men vi vet att de behöver diskutera dem. Det märks också tydligt att VIK har lyssnat på oss och diskuterat detta. Samtalen jag har med olika personer inom VIK är annorlunda nu kontra första tiden, VIK har på många sätt visat ett stort engagemang och vill på riktigt göra en förändring.
Vad är det Friends gör tillsammans med Västerås IK inom Ett Gulsvart Hjärta?
Det enklaste är att beskriva det i två olika delar där det första är att vi varje år kartlägger hur alla spelare från 11 år och uppåt samt alla ledare från alla lagen i föreningen upplever tryggheten inom föreningen. Detta genom en webbaserad enkät som ställer frågor om förekomst av kränkningar, trakasserier och mobbning, tillit till lagkamrater och ledare, otrygga platser. Resultatet från enkäten sammanställs av Friends och gås grundligt igenom med sportslig ledning samt styrelsen i VIK. Vi analyserar och kommer fram till vad som är föreningens styrkor och utvecklingsområden. Den andra delen är att vi sedan följer upp resultatet från kartläggningen med kunskapshöjande insatser för de vuxna i föreningen. Så väl från ledare i hockeyskolan som till de som sitter i styrelsen. Det är de vuxnas ansvar att arbeta för barnens trygghet.
Det har varit ett speciellt år på många sätt. Hur har ni fått anpassa ert arbete med VIK?
Kartläggningsdelen som beskrivs ovan har inte krävt några större anpassningar från Friends. Dock vet jag att det varit svårt för ledarna i VIK att se till att få en hög svarsfrekvens då spelarna inte har samlats i omklädningsrum på samma sätt som tidigare. Friends, i samråd med VIK, har under året fått anpassa de kunskapshöjande insatserna som under år 1 var ledarutbildningar med Friends på plats i ABB Arena bytts ut till att vi skapat två olika kompendier. Ett som är till samtliga ledare i föreningen med syfte att 1. återge en sammanställning av kartläggningsresultatet, 2. ge ny kunskap, motivation och generella tips för att arbeta för en ökad trygghet inom laget och 3. Ge alla ledare en konkret reflektionsövning att genomföra med spelare för att utvärdera så väl det sportliga som upplevd trygghet inom laget. Det andra kompendiet riktar sig till vårdnadshavare med syftet att 1. återge en sammanställning av kartläggningsresultatet, 2. Ge alla vårdnadshavare en beskrivning av kompendiet som ledarna fått för att de ska kunna få en inblick i trygghetsarbetet samt bistå såväl deras barn som ledarna. 3. Ge alla vårdnadshavare Friends tips till hur de kan stötta sina barn inom idrott och föreningsverksamhet.
VIK är i dag Sveriges största hockeyförening på ungdomssidan. Är det svårt att nå ut till alla i en så stor förening tycker du?
Det är klart att det i en förening med ca. 620 st aktiva barn och ungdomar och runt 250 st ledare är det svårare att få till en förändring som ska vara systematisk och långsiktig än i en mindre föreningen med bara ett fåtal lag och ledare. Jag är dock övertygad om att det kommer gå bra. Jag har sett det förr i samarbeten mellan Friends och andra föreningar i samma storlek som VIK och ser inget inom VIK som förening som tyder på att de inte kommer lyckas. Vi behöver alla hjälpas åt och se till att vi drar åt samma håll.
Hur snabbt kan man se effekt av det arbete ni gör tillsammans med oss i VIK?
Vi har redan vid det andra kartläggningstillfället sett små effekter, så alltså ett drygt år efter att vi initierade samarbetet. Det var framför allt ledarnas förståelse och kunskaper kring hur en kan och ska arbeta förebyggande mot kränkningar och hur en främjar allas lika värde och trygghet inom en förening. Det var en ökning med 145% bland ledarna som känner till hur Riksidrottsförbundet önskar att en ska arbeta för barn och ungdomars trygghet samt en ökning med 209% bland ledarna kring föreningens egna värdegrundsdokument. Som jag nämnde tidigare så är det vuxnas ansvar att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning och som vi precis ser i kartläggningsresultatet jag beskriver ovan så är första stegen tagna för att vi också ska se en effekt hos de aktiva. I mångt och mycket så är resultatet från kartläggningarna hos VIK ett mycket bra resultat, men alla föreningar kan bli bättre. Att få till ett systematiskt trygghetsarbete i en förening i VIK:s kaliber tar tid. Vi på Friends rekommenderar ett treårigt samarbete med oss för att verkligen se en effekt och att vi tillsammans ska kunna ge oss möjligheten att göra skillnad. Det är också vad VIK och Friends tänker göra! Vi från Friends håll önskar givetvis att vårt samarbete fortsätter och jag tror mig veta att VIK också är intresserade av det.
Ni genomför en kartläggningsenkät med aktiva och ledare varje år. Två hittills i VIK. Berätta lite om varför man gör den?
Jag har varit inne lite på det tidigare i mina svar och den huvudsakliga anledningen är att vi arbetar för att VIK ska ha ett systematiskt trygghetsarbete. I det går vi alltid igenom 4 steg. Det första steget är att kartlägga situationen i föreningen för att ta reda på hur situationen kring trygghet, kränkningar och mobbning är. Det andra steget är att göra en orsaksanalys och ta fram riktningar om vad önskat läge i föreningen är. Det tredjesteget är att planera för vilka insatser som behövs för att nå önskat läge och sedan också genomföra dem. Det fjärde steget är uppföljning och utvärdering som många gånger också är en ny kartläggningen, alltså tillbaka till steg ett och sedan går dessa fyra steg runt för att skapa en systematik i sitt trygghetsarbete som alltid stävar mot förbättring och aldrig stannar. Att arbeta med trygghet för barn och unga är inget som en förening blir färdig med utan det ska alltid fortgå, år ut och år in.
Hur såg svaren ut år två, jämfört med det första året?
Jag ska vara ärlig och säga att det inte är någon stor skillnad i svaren för vare sig spelare eller ledare när vi jämför de två olika mätningarna. Detta p.g.a. att det var ett bra resultat i enkäten redan förra året. Små skillnader finns det och de är över lag till det positiva. Framför allt ser vi det i hur spelarna har svarat kring frågor om fysiska kränkningar, hånfulla skämt och utfrysning, där vi ser att det minskat från tidigare mätning. En sak kopplat till ledarnas kunskaper kring så väl riksidrottsförbundet som föreningen riktlinjer om hur en ska arbeta har jag redan nämnt. I övrigt så är det fortsatt ett bra resultat i enkäten som visar på att majoriteten av de aktiva i föreningen trivs i sina lag och i föreningen i stort.
Vad skulle du vilja lyfta fram som de mest positiva delarna i denna enkät?
Det mest positiva är det höga resultatet kring trivsel i föreningen för så väl ledare och aktiva. 98% av både spelare och ledare uppger att de trivs och att det är en bra stämning så väl inom laget som inom föreningen. Ett annat mycket positivt resultat är att ledare och aktiva ser samma utvecklingsområden inom föreningen. Som jag nämnt tidigare så kan alla föreningar bli bättre ska alltid ha ett trygghetsarbete i gång. Det viktiga för att lyckas är då att ledarna och aktiva har en samsyn i vad som behövs göras och förbättras. Exempelvis om det skulle vara så att spelarna tycker att kränkningar under matchsituation är det mest akuta medan ledarna har en annan bild så kommer de heller inte prioritera det och situationen kring matcher kommer inte blir tryggare för de aktiva. Så är det alltså inte i VIK utan spelare och ledare har samma bild av vad som är föreningens mest akuta utmaningar vilket ökar möjligheten att ledare prioriterar ”rätt saker” och således också ökar tryggheten bland barn och ungdomarna.
Vad har vi för utmaningar i VIK?
Även om trivseln i VIK som förening är hög så precis som i alla föreningar och skolor när barn och ungdomar samlas finns det olyckligtvis enskilda händelser och situationer som är mindre positiva. Bland annat visar det sig att det är aktiva i föreningen som upplever sig ha blivit kränkta av en annan spelare i föreningen. På en följdfråga beskriver de att det är kopplat till prestation och i några fall att det är kopplat till utrustning. Vanligast är även här att det kommer från en person som spelar i samma lag som en själv, alltså en lagkamrat. I fritextsvaren från de aktiva så går det utläsa att det mycket är kopplat till feedback och att det blir en utmaning för VIK att arbeta med. Hur kan spelare i föreningen ge varandra konstruktiv kritik och feedback utan att den är kränkande? Vi behöver också få till ett bättre förebyggande arbete som genomsyrar hela föreningen och som inte hänger på ett fåtal ledare eller andra vuxna inom föreningen. Alla behöver bidra för att skapa trygghet för barn och unga oavsett vilken roll du har i föreningen, från förälder och materialare till A-lagstränare och styrelsemedlem.
Vad blir nycklarna för att lyckas med dessa utmaningar på ett bra sätt anser du?
En av de stora nycklarna är att skapa en samsyn inom föreningen kring hur vi ska arbeta förebyggande. Jag nämnde tidigare att det finns en samsyn i vilka utmaningar som finns, nästa steg blir nu att skapa en samsyn kring hur vi kommer till bukt med de utmaningarna. Det kan inte vara så att vissa ledare tycker att vi ska agera ”si” medan andra tycker ”så”. Vi behöver agera som en förening tillsammans! För att lyckas med det så är nyckel nr.2 att genomföra en kunskapshöjning för vuxna i föreningen. Detta i form av utbildningar som Friends genomförde med VIK under år 1 och ett kompendium som vi nu genomför under år 2. Alla ledare i föreningen har fått samma utbildning och samma kompendium som grundar sig på de styrkor och utmaningar som kommit fram i kartläggningen. Alla ledare uppmanas att på liknande sätt, givetvis åldersanpassat, arbeta med sina grupper för att säkra upp tryggheten på samma vis genom föreningen. Upplevelsen av trygghet för barn och ungdomar i föreningen får inte bero på vilken vuxen det är som står framför dem och håller i träningen. Vi behöver en samsyn i vad som är en kränkning, hur vi agerar och hur vi skapar trygghet för alla i föreningen. Nyckel nr 3 är att Friends ska ge alla förutsättningar till VIK att fortsätta med en systematik i sitt trygghetsarbete även efter att vårt samarbete är över.
Mer läsning och information:
