Hallo där, Mr Kelsey!
-Hej där, men du kan kalla mig Tess.
Okey, det låter bra. Men först av allt. Stort välkommen till Västerås!
-Tack så mycket!
Kan du fortfarande prata lite svenska?
-Ja, lite kan jag, men jag förstår bättre än jag pratar. Jag lärde mig svenska när jag spelade för Rögle men de har ju en speciell dialekt, skånska, som var lite svår.
Nåja, det är lite samma sak för mig. Jag förstår engelska bra men pratar engelska rätt uselt.
-Haha, men din engelska är bättre än min svenska!
Som jag skrev till dig innan så har jag gjort intervjuer med alla nya spelare som kommit till oss denna säsong, så nu är det din tur.
-Okey, perfekt!
Första frågan måste bli, varför Västerås?
-Hela min familj har alltid velat komma tillbaka till Sverige efter tre år i Österrike. Vi har ett nyfött barn som bara är några veckor gammal. Sedan har vi en äldre dotter. När möjligheten dök upp, då Västerås hörde av sig till mig, förra måndagen, blev vi så uppspelta och glada. Två dagar senare hade vi bestämt oss och jag skrev på för Västerås. Allt gick väldigt fort men det var ett lätt beslut att fatta. Jag visste redan mycket om Västerås som förening då jag mött laget när jag spelade för andra lag i HockeyAllsvenskan. Västerås var ett lag som alltid var med och slogs i toppen av tabellen. När jag nu fick en möjlighet att spela för Västerås kändes allt helt rätt. Dessutom kommer vi närmare min flickväns egen familj som bor i Örebro.
Var familjen med dig i Österrike?
-Ja, de har varit med mig hela tiden.
Senast i Sverige så spelade du för Björklöven. Du fick även spela några matcher i SHL med Rögle.
-Ja, det stämmer.
Det vi i Västerås minns allra mest är att du spelade i Karlskrona säsongen 14/15.
-Oj, jag kommer ihåg det mycket väl. Jag tror att den sista matchen, den fjärde, slutade med seger för oss(KHK) med 3-1. Jag var på den vinnande sidan den gången. Till den här säsongen vill jag vara med och se till att Västerås blir det vinnande laget.
Kan du berätta lite mer om din tid i Sverige? Hur var det att spela för Rögle?
-Under mitt första år i Rögle spelade vi i allsvenskan. Anders ”Masken” Karlsson var general manager. Han var över i Kanada, Colorado, och scoutade. Vi fick en bra relation. Han ville absolut att jag skulle komma över till Sverige och spela för Rögle. Under min första säsong i Rögle gick det bra både för laget och för mig och personligen var det en stor upplevelse. Vi gick nästan hela vägen. På den tiden spelade man, om jag kommer ihåg rätt, kvalserien. Jag tror vi hade samma poäng som Djurgården men sämre målskillnad när serien var slutspelad. Vi kom trea och missade avancemang. Hela den säsongen var en stor upplevelse och jag lärde mig mycket.
Sedan blev det Karlskrona
-Ja, säsongen efter spelade jag för Karlskrona och då fick jag vara med om att gå hela vägen. Det var en fantastisk känsla.
Men du hann med en liten sväng till Finland innan du kom till Karlskrona!
-Ja, jag åkte till Finland och spelade för Sport. De lovade att de skulle spela mig på ett sätt som passade min spelstil. När jag kom dit blev det inte så. Jag fick väldigt lite speltid. Kanske sex minuter på en match. Jag fick spela en eller två matcher med lite speltid. Sedan fick jag sitta ombytt på bänken i några matcher innan jag fick hoppa in och spela igen. Det blev en jobbig tid så när jag fick chansen att åka till Sverige, och Karlskrona, kändes det bra. Men, saker händer av en anledning. Säsongen slutade med att jag fick vinna serien med Karlskrona och ta upp laget till SHL. Säsongen började tungt men avslutningen blev bra. Det blev en ny viktigt erfarenhet för mig som spelare.
Låt oss hoppa fram till Vienna Capitals!
-Ja, det var efter att jag spelat för Björklöven. Det året var ett riktigt tufft år för mig. Jag började säsongen 15/16 i Rögle och spelade i SHL. Tyvärr fick jag inte så mycket speltid. Jag fick spela fem matcher i början av serien och tyckte det gick bra. Trots det fick jag sitta som extraspelare i kanske tio matcher innan jag fick chansen att spela några matcher igen. Vi hade Eldebrink som tränare. Jag fick då chansen att flytta till Björklöven för spel i HockeyAllsvenskan. Hela det året var tufft för mig som spelare. Då bestämde jag mig för att byta land, söka en ny utmaning. Jag fick möjligheten att spela för Vienna Capitals och mötte en coach, Serge Aubin, som verkligen trodde på mig som spelare. Han hade själv spelat i NHL en massa säsonger. Första säsongen i Vienna Capitals blev jag Österrikisk mästare. Det var en häftigt upplevelse.
Det blev tre säsonger i Vienna Capitals.
-Ja, första året vann vi mästerskapet. Andra säsongen åkte vi ut i semifinalspelet. Säsongen som gick förlorade vi finalen i match sex. För mig, och laget, blev det tre stabila säsonger.
Man kan säga att du är en vinnare, trots lite motgångar!
-Ja, överallt där jag spelar vinner vi serien eller går upp en divison(skratt). Jag har lärt mig vad som krävs för att vinna. Att ha rätt inställning. Det är nog min bästa egenskap som spelare att alltid vilja vinna. Jag hatar att förlora mer än jag älskar att vinna. Det är nog väldigt typiskt för mig som person.
Klart att du hatar att förlora, du är ju Kanadensare!
-Ja, jag är kanadensare. När jag växte upp och började spela ishockey hade jag en äldre bror. Han var några år äldre än mig. Jag kämpade i flera år för att försöka bli lika bra som honom, fast han var äldre. Det hjälpte mig nog mycket i min egen utveckling. Jag gav aldrig upp utan kämpade på.
Nu till något annat. Har du tid med några hobbies?
-Ja, absolut! Fast jag har familj som tar mycket tid så spelar jag golf. Jag älskar att spela golf och har spelat sedan jag var tio år. Jag är faktiskt en riktigt bra golfspelare. Golf är en sport där du verkligen kan slappna av, inte tänka på ishockey eller andra saker, bara njuta av spelet, njuta av naturen runt omkring dig.
Låter riktigt skönt. Själv är jag sportfiskare och upplever samma sak när jag får vara ute på sjön.
-Exakt, det är en annan form av skön avkoppling. En riktigt bra dag på sjön, eller golfbanan, är svårslaget.
Det är många spelare i Västerås som spelar golf. De kommer säkert utmana dig.
-Det låter bra! Jag gillar tävlingar och utmaningar.
Musik, vad gillar du?
-Jag gillar verkligen musik och var faktiskt lagets DJ i Vienna Capitals. Den musik jag väljer beror mycket på min sinnesstämning. Jag gillar det mesta när det gäller musik. Allt från rapp till country och discomusik. Jag respekterar verkligen all sorts musik.
Förresten, jag måste fråga om ditt skägg. Har du det kvar?
-Det är en sak jag måste berätta. Ingen har nog sett mig helt utan skägg. Jag har aldrig någonsin, som vuxen, rakat mig helt. Men jag lovar att jag kommer vara ren och fin när jag kommer till Västerås för min första träning. Skägget kommer inte vara borta men trimmat och snyggt. Det kan jag lova(skratt).
Det låter bra. Nu vill jag att du berättar några bra saker om dig själv som spelare!
-Jag kan säga som så att jag har bra speluppfattning och bra offensiva kvalitéer.
Bra personliga egenskaper?
-Ärlighet. Det är den första och viktigaste för mig. Sedan är jag en väldigt trevlig person.
Hur gamla är dina barn?
-Min äldsta dotter, Luna, är ett och ett halvt år. Cattie, föddes för fyra veckor sedan.
Är du gift?
-Nej, inte än men det kommer nog bli av ganska snart.
Något mer du vill berätta om dig som ishockeyspelare. Jag antar att du kan skjuta!
-Jag vill nog säga att några av mina bästa egenskaper är mitt skott och förmågan att slå bra passningar. Jag är också en riktigt bra två-vägs-spelare. Är man duktig defensivt så skapar man även bra chanser offensivt. Det är en viktig egenskap för att lyckas ute på isen. Jag försöker göra spelare bättre som jag spelar tillsammans med. När jag lyckas med det känns det riktig bra för mig. Det är viktigt att det går bra för alla spelare för då växer laget och har större chans att vinna viktiga matcher.
Nu måste jag fråga en om en sak. När du spelade i Vienna Capitals spelade du forward!
-Ja, det stämmer. I Vienna spelade jag som högerforward. Jag värvades till Vienna som center. Den mesta tiden när jag spelade i Sverige spelade jag som center. I Sverige handlar det mycket om fart i spelet. Mycket skridskoåkning. Man får hela tiden se till att ha fart på fötterna. I Vienna var det ett spel som mer liknade Nordamerikansk ishockey. Det var många importer i laget. Tror det var runt tolv stycken. Min coach som jag hade första året sa att om jag ville spela i förstalinan så fick jag spela på högerkanten. Det var första gången någonsin som jag spelade på den positionen. När du som spelare får en möjlighet att spela så säger du aldrig nej även om det inte är den position som du gillar mest. Så det blev att jag fortsatte som högerforward då det gick riktigt bra för mig i den rollen. När det var powerplay fick jag dock alltid komma in och ta tekningar. Då jag vann många tekningar fick jag automatisk mer istid i den spelformen också.
När kommer du och din familj till Västerås?
-Vi vill komma så snart som möjligt. Som det ser ut blir det till början av juli. Vi vill komma så snart som möjligt så familjen kommer till ro och jag själv får en bra möjlighet att lära känna alla lagkompisar innan seriespelet startar i höst.
Tack för att du ställde upp och svarade på mina frågor och stort välkommen till Västerås! -Tack så mycket!
