Tjena Stefan, hur är läget med dig?

-Kroppen är lite sliten. Krämporna efter hockeykarriären börjar komma ifatt mig nu. Annars är det bra med mig. Jag jobbar med larm och är ungdomstränare i VIK.

Hur gärna hade du velat spela matchen på lördag?

-Matcherna mot Karlskoga är egentligen de enda matcherna, så här många år efter jag slutat, som jag fortfarande vill spela. De är verkligen jätteroliga och ger massor av energi.

Varför är de matcherna alltid lite extra heta?

-Framför allt i Karlskoga var det jäkligt grisigt. De hade många spelare som var sjukt irriterande och ganska fega. Det var alltid en sånt tugg när man åkte förbi båset, som var väldigt roligt på ett sätt. Det skapade känslor. Det gick inte att åka förbi deras bås utan att 15 man stod och hånade mig. Det var ett sjukt tugg. Matcherna blev griniga och fula på grund av att båda lagen hade ett gäng heta spelare som kanske inte var helt i harmoni med varandra. Lagen blev som två bröder som hela tiden ska mäta sig med varandra och ingen ville backa. Närheten städerna emellan bidrar förstås också, med mycket folk på läktaren och bra stämning. Mentaliteten i Karlskoga känns lite bonnig, det är mycket hat på i Nobelhallen.

Ditt favoritminne från en match mot Karlskoga?

-En gång i Nobelhallen, förmodligen en fredagsmatch, så hade jag fått utvisning och satte mig i båset. På den tiden var det öppet från sidan av utvisningsbåset, upp mot läktaren. Plötsligt såg jag i ögonvrån hur en gubbe närmade sig från läktaren. Han traskade in i båset och sa ett par väl valda ord till mig. Hur dålig och dum jag var om jag minns rätt (skratt).

Hur slutade det då?

-Det kom en vakt och plockade bort honom relativt snabbt tror jag.

Hur går det på lördag?

-Jag tror vi vinner. Karlskoga har återigen lyckats få ihop ett bra lag, men vi har hittat formen nu senaste två matcherna. Tror på en jämn match som vi vinner med 3-1.