-Hej Emil, Olof Loklint, Västerås, här!

-Hej!

-Hur var det att spela golf idag då?

-Nja, det gick så där.

-Är du lite rostig?

-Ja, lite ringrostig är jag.

-Du har fått byta klubba nu!

-Ja, det stämmer. Jag ska gå 18 hål till efter att jag pratat med dig.

-Var är du nu?

-Vi är nere i Strömstad, jag, farsan och en polare. Vi ska spela golf idag och i morgon.

-Hur är vädret?

-Det är bra. Tio grader och sol.

-Sitter du på en brygga nu, eller?

-Jag sitter på en terrass.

-Att jag frågar om var du sitter hänger ihop med tidigare intervjuer jag gjort. August Nilsson, som exempel, han satt utanför en restaurang nere på Mallorca!

-(Skratt)

-Jag spelar in vårt samtal, så du vet, och sedan försöker jag plocka ut något vettigt att skriva ned.

-(Skratt)

-Emil, var kommer du ifrån?

-Jag kommer ifrån Hagfors, i norra Värmland!

-Jaha, ja då blir du värmlänning nummer två i kassen hos oss. Dahlbom är ju också värmlänning.

-Ja, sedan flyttade jag till Karlskoga och gick i hockeygymnasiet där.

-En sak som slår mig, Emil, det är att du bara är 24 år. Men jag tycker att du varit med så länge!

-Ja, jag är inte så gammal. De flesta tror att jag är äldre! Jag kom upp i A-laget tidigt. Min första match på bänken, i HockeyAllsvenskan, var jag 16 år. Under mitt första J18-år i Karlskoga fick jag hoppa in på bänken i A-laget. Tror jag fick kontrakt med A-laget när jag var arton. Fick det efter två år i J18.

-När fick du spela din första A-lagsmatch?

-Det var när jag var 18. Hemmamatch mot Södertälje. Det var lite kul att få debutera just mot Södertälje.

-Lite speciellt att möta Södertälje. Det har ju blivit lite speciell stämning mellan just de lagen!

-Ja, precis. Lite som mellan Västerås och Karlskoga.

-Nja, under senare år har det blivit rätt tamt i matcherna mellan Västerås och Karlskoga. Det var bättre förr, kan man säga. Om man backar tio år i tiden. Då var det mer hetsigt i våra möten!

-När jag spelade J18 med Karlskoga var jag och tittade på A-lagets möten mot Örebro. Det var riktigt kul att se.

-Men du Emil! Hur många gånger har man kopplat ihop dig med din farsa?

-Det var rätt mycket när jag var yngre. Men jag tyckte bara det var kul när de pratade om honom.

-Din farsa var en stor bandyprofil, du blev hockeymålvakt!

-Jag var helt enkelt för dålig på rören så jag fick ställa mig i mål. Jag provade lite att stå i mål i bandy också. Jag spelade bandy ett tag men de lade ned mitt lag som fanns i Hagfors. Det fanns inte tillräckligt med folk för att få ihop lag. Då föll det sig mer naturligt för mig att det blev ishockey.

-Men just att du blev målvakt?

-Nja, jag var helt enkelt för dålig på att åka skridskor! Jag ville helst vara utespelare, men jag var för dålig. Då var det bara att ställa sig i målet i stället(skratt). Men det var kul.

-Du, Emil. Hur gör man karriär som målvakt? Många vill bli målvakter men alla får inte speltid!

-Ja, det är ju bara en som kan stå.

-Men, hur löser man det om man vill bli en duktig målvakt men inte får, spela?

-Det är lite svårt. Först gäller nog att man alltid måste göra sitt bästa på träningar. Jag har egentligen inget bra tips. Det som var bra för mig var att jag valde hockeygymnasiet i Karlskoga. Ett mindre hockeygymnasium, kanske. Inte lika stort och känt som andra hockeygymnasium. Tack vare det fick jag spela mycket redan från jag var sexton år. Är man på gränsen i en större förening, men inte får speltid, då kan det vara en framgångsväg om man söker sig till en mindre förening där man får mycket speltid.

-Jag inbillar mig att enda sättet att utvecklas som målvakt är att man får spela matcher!

-Ja, så är det. Absolut. Du kan göra rätt saker på träning men det är inte samma sak som att spela matcher.

-En annan sak Emil. Är man speciell som person när man väljer att ställa sig i ett hockeymål?

-(Skratt) Det är många som säger det. Att målvakter är lite speciella. Det kanske är lite så. Jag tror att jag själv är hyfsat normal(skratt). Känslan är så i alla fall.

-Hur kändes det när du började på hockeygymnasiet. Var allting spikrakt. Du visste vad du ville?

-Jag kände så många när jag flyttade till Karlskoga och hockeygymnasiet. Det var många kompisar från mitt förra lag, Viking, som hamnade på samma gymnasium. Jag hade en trygghet på det sättet, och så gick hockeyn bra. Allt flöt på rätt bra för mig. Jag trivdes väldigt bra med allting, och då blir det bra.

-Pluggandet då?

-Nja, jag hade väl inga höga betyg men jag klarade mig i alla fall! Man fick ju prioritera. Man kom ofta hem sent efter träningar och matcher. Då fick man sätta sig och göra skolarbete.

-Jaha, då hoppar jag fram lite. Hur tycker du säsongen varit i Västervik?

-Säsongen var helt perfekt för mig. Allt jag ville uppfylldes. Jag fick spela mycket. Målet med att spela för Västervik var just att få spela mycket. Jag hade lite problem året innan. Fick inte spela så mycket som jag ville och dessutom blev jag skadad, så det blev inte så många matcher förra säsongen. Jag är helt enkelt jättenöjd med min säsong! Men man vill ändå lite mer. När vi kom topp åtta så ville jag att vi skulle gå vidare. Jag har en sådan vinnarskalle. Man är inte nöjd annars.

-Du tog över efter Jonas Fransson!

-Ja, så blev det.

-Ni hade en lite skakig säsong i Västervik innan ni fick ordning på spelet!

-Ja, så var det. Vi hade lite jobbigt i inledningen av säsongen. Vi hade svårt att plocka trepoängare. Jag tycker vi hade riktigt duktiga tränare. Vi kanske inte var det skickligaste laget men alla visste vad de skulle göra.

-Nu byter du från Västervik till Västerås. Varför Västerås?

-Det var mycket magkänsla. Jag träffade ”Z” och tränarna och det kändes perfekt direkt. Jag fick helt enkelt en jättebra känsla. Västerås har något bra på gång och jag kände att jag ville vara med på det. På den resan. Att allt kändes så bra var det som avgjorde mitt val.

-Det fanns många rykten kring dig i slutet av säsongen!

-Ja, så var det. Jag träffade några andra klubbar också men det bästa mötet var i Västerås.

-Okey, det låter bra. Men Emil. Vad vill du med nästa säsong?

-Jag vill göra min bästa säsong, någonsin! Jag vill bli bättre på allt. Jag tror att alla spelare i Västerås vill samma sak. Göra en bättre säsong.

-Hur sätter du upp din målsättning? En forward kan alltid säga att han ska göra fler mål. Rädda fler puckar, eller?

-För mig handlar det inte om hur många räddningar jag gör under en match. Det viktiga är att vi vinner matcher. Oavsett om det blir 2-1 eller 7-6. Jag behöver stoppa så många puckar att vi vinner våra matcher. Jag vill bli en vinnare. Göra just de räddningar som behövs för att vi ska vinna våra matcher.

-Du har en ganska otacksam roll, på ett sätt. Du ska nu ta över efter Samuel Ersson!

-Ja, han var riktigt bra. Det är ju därför han är med i landslaget nu! Det kanske inte är det allra lättaste att ta över efter en landslagsmålvakt, men jag ska göra mitt bästa.

-Men detta gäller alla spelare som kommer in i laget till nästa säsong. Alla förväntar sig att laget ska lyckas lite bättre, sportsligt! Du kommer hela tiden jämföras med Samuel Ersson! Det enklaste är om du är bättre än vad han var!

-Ja, men det är lite dit jag siktar. Jag vill att Västerås lyckas bättre nästa säsong.

-Nu kom jag på en helt annan fråga! Vad har du i handicap, i golf?

-Två!

-Aha! Då måste jag berätta att Daniel Öhrn, som vi värvat från Tingsryd, han har samma handicap som dig. Bara så du vet!

-(Skratt) Det låter bra. Då kommer det bli riktiga fighter där.

-En annan fråga. Hur är du som målvakt. En som försöker positionera sig eller en som jagar efter skyttar?

-Jag har nog varit en lite mer jagande målvakt men har blivit allt mer lugn i mitt spel. Det är sådant jag vill jobba mer med. Att stå rätt hela tiden. Jag tror det var en anledning till att mitt målvaktsspel fungerade så bra den här säsongen. Man vill utstråla ett lugn som målvakt. Göra små rörelser. Men man kan inte heller bara gå ned i split och blocka skott.

-Jaha, nästa fråga. Vad är din bästa räddning du gjort? Ta den här säsongen.

-(Skratt) Oj, det var en svår fråga. Ja, jag hade en bra räddning hemma mot Björklöven. Skott på bortre benskydd som gav retur. Men så tog jag nästa avslut med plockhandsken. Det är vad jag kommer på just nu. Sådana räddningar ger en skön boost!

-Tack för det. Då vänder jag på frågeställningen. Din sämsta räddning?

-(Skratt) Finns det någon dålig räddning?

-Okey, det kanske var en konstig fråga, men om jag frågar så här. Har du gjort någon rejäl tavla denna säsong?

-Njae, ingen riktig blunder!

-Ingen ”Rifalk-blunder” med andra ord? Men hur bekväm är du med spelet runt det egna målet?

-Njae, där är jag inte så bra som jag vill vara. Det spelet kan jag utveckla. Är man duktig i spelet med klubban runt målet så underlättar det för försvaret. Men det gäller att våga. Att våga gå ut och hämta puckar!

-När det gäller Rifalk så var han fantastisk i spelet med klubba och puck!

-Det var lite så när jag var i Rögle. Justin Pogge var riktigt bra med klubban. Han var nästan extrem. Så lite har jag lärt mig av honom. Men jag är långt ifrån hans nivå.

-Jaha, när gör det ont att rädda puckar?

-Det jag tycker gör mest ont är när man får pucken mitt i handen när man ska använda plocken. Det är det sämsta. Annars är det så bra skydd överallt. Men kommer pucken på fel ställe i plocken, då kan det göra riktigt ont.

-Är du en målvakt som nickar puckar? En del målvakter tycks aktivt välja att nicka bort pucken.

-Nja, om läge finns så blir det nog mest naturligt! Så i vissa lägen försöker man nog göra det. Nicka bort pucken. Men det är inget som jag satt i system. Man får göra det ibland, helt enkelt.

-Känner du igen några av de spelare som vi värvat in. Daniel Öhrn, Josef Ingman, eller August Nilsson?

-Daniel känner jag igen. Han har varit i Timrå förut. Jag har ju mött spelarna på isen.

-Nu måste jag fråga en annan sak. Har du scoutat olika skyttar i ligan?

-Ja, när det gäller straffar så brukar jag ha koll. Man vet vilka som gillar att hålla i pucken lite mer. Det är sådant som är rätt viktigt. Hålla i eller skjuta. När vissa spelare tar en straff vet jag att det inte är någon idé att gå på första finten. Då är det lika bra att bara stå kvar. Jag vet att den spelaren kommer försöka dra fler än en gång.

-En annan sak, har du något husdjur?

-Nej, det har jag inte.

-Du kommer upp till oss på måndag, antar jag?

-Ja, det gör jag! Vi ska kolla på lite material.

-Då undrar jag. Hur mycket material pratar vi om?

-Jag lämnar kvar nästan all utrusning som jag använt denna säsong i Västervik.*

-Så du tar inte med dig en egen plockhandske då?

-Nej, så är det inte. Det kommer bli mycket nytt till denna säsong. En hel utrustning. Jag måste nog byta ut mina skridskor också för de har varit med i två säsonger nu. Det enda jag kommer ta med är några gamla knäskydd. Och så ett halsskydd.

-Blir du förbannad ibland? Vill ut och jaga någon motståndare?

-Ja, jag blir förbannad ibland. Men jag blir mest arg på mig själv men det kan gå ut över någon motståndare. Det är sällan jag blir sur på någon i egna laget. Gör någon ett misstag så vet jag att det kunde lika gärna varit jag. Då är det bara att försöka rädda upp situationen. Eftersom jag ställer så höga krav på mig själv så blir det oftast att jag blir sur på mig själv istället för på andra.

-Jag har glömt en viktig fråga. Hur långt slår du? Det här svaret är viktigt för Daniel Öhrn som spelar golf och kommer läsa denna intervju. Slår du ut 248 meter, eller?

-Ja, lite längre. Runt 260 meter. Det beror naturligtvis på lite hur vind och väder är.

-Hur ofta träffar du fairway?

-Varannan gång(skratt)!

-Vad är din styrka som golfare?

-Det är spelet runt green, skulle jag säga. Det har alltid varit det.

-Gillar du att titta på film?

-Nae, inte så mycket film. Mer att jag kollar på TV. Någon serie. Kollar ofta på TV4 på kvällarna. Just nu är det en serie som heter Inre Cirkeln som jag följer. Den kollar jag på via TV4-play.

-Lagar du mat själv?

-Ja, det gör jag. Jag kanske inte är den bästa på att laga mat, men det gör jag. Ska jag laga något gott så blir det en köttbit, en god sås, och till det klyftpotatis.

-Jag har förstått att du har flickvän. Kommer hon följa med till Västerås?

-Ja, hon kommer att följa med. När det gäller boende så har vi inte kollat på det ännu. Tjejen pluggar i Karlstad. Vi kommer vara kvar i Karlstad tills vi flyttar över till Västerås i början av augusti. Jag kommer åka emellan några gånger i veckan under försäsongen och träna med laget. Vi har en lägenhet i Karlstad och vi vet inte hur vi ska göra med den. Om vi ska sälja den. Vi har lite att lösa innan vi kan flytta.

-Då vill jag tacka dig för det har samtalet. Mycket välkommen till Västerås, lycka till på andra rundan golf. Och bara så du vet, vi förväntar oss att du kommer vara snäppet bättre än Samuel Ersson!

-(Skratt) Jag ska göra mitt bästa.