GurkOlle välkomnar Erik de la Rose

10 maj 2019 15:00

Vår skribent Olof Loklint möter ännu ett nyförvärv i vår artikelserie "GurkOlle välkomnar", nu är det dags att lära känna Erik de la Rose lite mer.


Hej där Erik, Olle Loklint från Västerås IK. Det började inte bra detta. Det blev något knas när jag ringde upp så jag la på direkt.

-Jaha, du kanske kom till min telefonsvare!

Du, är du i Arvika just nu?

-Ja, det är jag!

Om du tittar ut genom fönstret, vad har du för årstid då?

-Ja, idag har det varit pissväder(skratt), men det är ju grönt ute.

Hur länge har du varit hemma i Sverige då?

-Det har bara varit någon vecka. Jag träffade Västerås sportchef och tränare i Karlstad i tisdags (förra veckan) och pratade lite med dom. Vi satt på ett café på Scandic Hotell.

Det kanske var mysigare än spelarmöten de haft på Arlanda?

-Ja, och det var roligt att få träffa dom.

Du, jag måste fråga. De la Rose! Vilket vackert namn. Var kommer det namnet ifrån?

-Från början från Frankrike, långt tillbaka i släkten. Sedan har det levt vidare. Min farmor hette De la Rose. Min pappa hette Karlsson och min mamma Larsson. När de gifte sig tog de tillbaka De la Rose eftersom det var farmors namn.

Där ser man. Intressant. Jag trodde för ett ögonblick att det var ett gammalt gårdsnamn.

-Jo, men det vet jag. När jag spelade i Leksand var det många som hade namn som var gamla gårdsnamn, ofta som mellanamn.

Du ska veta en sak Erik att jag har som vanligt inte planerat några speciella frågeställningar. Det gör att jag hoppar lite fram och tillbaka. Som exempel. Din karriär fram till nu. Om vi börjar med Nor!

-Ja, där spelade jag faktiskt med Jesper Appel, som spelade med er förra året!

Där ser man! Du var där några säsonger..

-Ja, det stämmer.Jag hann vara med och spela några matcher, som junior, i A-laget som då spelade i divison två. Det var precis innan jag började på hockeygymnasiet.

Sen ser jag något här. Du representerade tydligen ett landslag?

-Ja, jag fick några matcher när jag var sexton och sedan några till när jag var arton år.

Men spelar man i ungdomslandslag då måste man trots allt ha några skills!

-Ja, det var någon som såg någonting som de gillade(skratt).

Jaha, och som född värmlänning går man sedan självklart till Leksand?

-Ja, det var där jag gick hockeygymnasiet. När jag valde att gå till Leksand så hade inte Färjestad något J20-lag. Jag såg då chansen att få spela även i J20 SuperElit, inte bara i J18 Elit som i Färjestad. Men sedan, något år senare, blev det ett J20 SuperElit även i Färjestad för min årskull.

Sedan blev du kvar i Leksand och fick några matcher i HockeyAllsvenskan

-Ja, jag fick några matcher i HockeyAllsvenskan med Leksand.

Du hann även med att bli utlånad till Borlänge!

-Ja, jag spelade några matcher med Borlänge. Tror det var fem matcher.

Men du fick även chansen att spela med landslaget igen. Denna gång för U19! Men efter det, då drog du iväg. Lillehammer!

-Ja, det stämmer. Jag blev utlånad ett år från Leksand till Lillehammer. Det berodde mycket på att Niklas Eriksson, som nu är tränare i Örebro, var tränare i Lillehammer det året. När han hörde att jag skulle bli utlånad hörde han av sig och frågade om jag ville komma dit. Så, då åkte jag dit.

Tydligen gick det rätt bra för dig, som nittonårig junior, när du kom till Lillehammer! Du gjorde bra med poäng. Fick du börja spela forward, plötsligt?

-(skratt). Nej, men jag fick mycket förtroende där och då gick det bra. Men jag hade även ett bra självförtroende trots att jag fortfarande var junior.

Hur bra var Lillehammer, som lag, den säsongen?

-Om jag minns rätt kom vi sexa i ligan men så åkte vi ut direkt i kvartsfinalspelet.

Men då måste det funnits en hel del duktiga spelare i truppen om ni blev sexa i serien?

-Ja, det var en hel del bra spelare med i laget.

Sedan packade du väskan och drog hem till Sverige och, Almtuna?

-Ja det stämmer!

Men där gick det tydligen inte så bra om man ser på dina stats. Minus 11!

-Nej, det var ingen vidare säsong för mig. Det var inte lagets fel.

Jaha, så då drog du tillbaka till Norge igen. Denna gång till Storhamar!

-Ja, och där trivdes jag bra. Ett bra ställe. Jag har inget ont att säga om den klubben. Storhamar ligger ganska mitt i Norge kan man säga. Lite norr om Oslo. Det är bara två och en halv timmes bilresa från Arvika. Men alla lagen i Norge ligger ganska nära varandra ungefär mitt i landet. Men nu har ju Narvik tillkommit så ligger långt norrut.

Vad hade du för tränare i Storhamar?

-De två första åren hade vi en rysk tränare som hette Alexander Smirnoff. Han är tränare i KHL nu. Tredje året hade vi Sjur Robert Nilsen, som varit tränare i Leksand. Det är väldigt lätt att spela i Norge för man förstår varanda språkligt. Värmländska är dessutom lite likt norska(skratt). Min fru är dessutom från Norge.

Så man kan säga att du tog med dig tre års ny ishockeyerfarenhet och en fru när du lämnade Norge!

-Hon var med redan när jag spelade i Lillehammer men stannade kvar i Norge när jag flyttade till Almtuna. Hon gjorde klart sina studier.

Men hon följde med till Tjeckien?

-Ja, det stämmer.

Det är inte många svenska spelare som väljer att spela i tjeckiska ligan.

-Jag såg det som ett roligt steg att ta. Försöka spela på så hög nivå som möjligt. Lite av ett äventyr.

Hur fungerade det rent språkligt?

-Jag trodde de skulle vara bättre än vad de var på engelska men de var faktiskt ganska dåliga på det. De var duktigare på att prata tyska som andraspråk.

Första säsongen i Tjeckien, i HC Dukla Jihlava, tycks gått riktigt bra för dig!

-Ja, första säsongen gick riktigt bra.

Hur bra var då HC Dukla Jihlava?

-Vi kom näst sist i serien, så vi laget var väl inte så bra.

Och så bytte du till, HC Vitkovice!

-Ja, och det var ett av de bättre lagen i ligan.

Sedan avslutades sejuoren i Tjeckien genom att du spelade för, HC Sparta Praha!

-Ja, och de höll ungefär samma klass som HC Vitkovice. De var ganska jämt mellan lagen i den ligan.

Nu toppar du din karriär genom att välja spel med oss i Västerås.

-Ja, det blir grädden på moset(skratt).

Vi har ju Emil Kruse i laget. Även han en värmlänning.

-Honom känner jag faktiskt! Men han kommer långt uppifrån Hagfors. Viktor Hertzberg är ju också från Värmland!

Men, varför just Västerås?

-Jag träffade Patrik, Thomas och Lasse förra veckan och fick en väldigt bra känsla. Kände att det skulle bli en rolig utmaning och komma och spela för Västerås. Fick en känsla av att de tror på mig som spelare. De vet både mina starka och svaga sidor, och vad jag kan bidra med. De visade att de verkligen ville ha mig till Västerås och då kändes det riktigt bra.

Vad kommer du kunna bidra med, i ditt spel?

-Jag kommer bidra med bra fart då jag driver upp pucken bakifrån. Ett bra förstapass. Jag är lite av en spelfördelare från min backposition. Ser mig som en spelande back som ska driva spelet när vi vinner pucken i egen zon.

Vad är du mest? Offensiv, defensiv, eller?

-Jag är nog lite bättre offensivt än defensivt, faktiskt. Jag vill gärna följa med in i anfallzonen och bidra offensivt. Har man bra fart, som back, in i anfallszon så tar man med sig den tillbaka igen när man ska försvara. Senast i Tjeckien spelade jag mest powerplay, inte så mycket boxplay. Tidigare spelade jag mer både och.

Har du ett ruskigt bra skott också?

-Ruskigt är kanske att ta i(skratt), det vill jag inte kalla det själv. Jag har en ganska mjuk klubba. Flex åttio. Då går det bra att "knäppa iväg" skotten från blålinjen. Forwards idag är så bra på att komma upp i skottlinjen, för att täcka skott, så det är svårt att hinna ladda för slagskott.

Nåja, vi kan konstatera att du kan skjuta!

-Ja, pucken kommer i alla fall fram till mål(skratt).

När kommer du till Västerås?

-Äh, jag vet inte än, exakt. Vi har inte fått tag på någon lägenhet ännu.

Hur löser det sig för dig med utrustning? Spelarna i Västerås har ju redan gjort sin materialprovning och beställt nytt?

-Jag vet ungefär vad jag behöver för grejer men jag har det mesta redan. Det är väl några saker som jag behöver byta, som blivit lite trasiga. Annars har jag nog det mesta. Men inte klubbor. Det får jag hoppas de hinner beställa hem innan säsongen..

Kommer hustrun med till Västerås nu?

-Ja, nu kommer hela familjen. Hund, hustru och barn. Det är ett barn, en liten flicka på två månader. Hunden är en labrador och heter Billy.

Men nu måste jag hoppa tillbaka till Tjeckien. Du träffade visst någon Bedrich Scerban där?

-Ja, det stämmer. Han var general manager för HC Dukla Jihlava. Han pratade svenska efter sin tid i Sverige och Brynäs. Som gammal spelare visste han vad vi spelare behövde och försökte alltid göra det bästa för oss.

Tillbaka till hunden. Vem går ut med hunden på morgonen?

-Det gör jag. Frugan måste ta hand om barnet. Samma sak på kvällen. Det fungerar bäst så.

Vad gör du när du inte spelar ishockey?

-Förr när jag var yngre gillade jag att pyssla på fritiden. Jag byggde sjukt med Lego! Jag köpte faktisk Lego för några år sedan. Ett stort Star Wars skepp. Millenium Falcon.

Du är alltså ingen datanörd som sitter och lirar TV-spel?

-Jo, men det har gått över nu när jag blivit lite äldre. Det var roligt för då kunde man spela med gamla kompisar från Arvika, eller andra klubbar man spelat för. På så sätt kunde man hålla kontakten med gamla kompisar. Jag har spelat FIFA, NHL och även provat Fortnite.

Du kanske spelar golf också?

-Ja, ja. Det gör jag på sommaren. Jag vet att Emil Kruse är duktig på golf. Jag har spelat mot honom. Han har tre i handicap. Själv har jag fem.

Padel, då? Något som du provat? Det är väldigt populärt bland spelarna i Västerås.

-Nej, det har jag aldrig gjort men skulle gärna prova på. Det ser väldigt roligt ut. Jag får börja längst ner på rankingen och jobba mig uppåt.

Om du får tid att titta på film, vad blir det då?

-Lite science fiction, eller action. Jag gillar filmer som Sagan om Ringen. Det ska gärna vara lite overkligt.

Men, du har ju en bror som lirar ishockey också!

-Jo, det stämmer, Jacob. Han spelar i NHL, Detroit. Han är två år yngre än mig.

Hur gick det till? Lillebror lirar i NHL och du i Västerås!

-Jag har ju lärt honom allt! Vi spelade tillsammans både i Värmland(Nor) och som juniorer i Leksands A-lag.

Du har förstås redan varit i Västerås och spelat ishockey!

-Ja, med Almtuna var jag där. Men jag har även spelat bandy i Västerås!

Bandy!?

-Ja, jag spelade bandy tills jag var fjorton-femton år. Det gick bra att kombinera med ishockey då det inte var så många bandyträningar i veckan. Jag spelade bandy för Arvika. I Västerås spelade vi Svenska Cupen. Jag representerade distriktslaget för Värmland.

Det var inte dåligt. Men, hann du med att prova fotboll också?

-Jadå, jag var kapten och var nog en av de bättre i laget. Jag var med i distriktslaget för Värmland i fotboll också.

Nu blir jag lite imponerad. Du har alltså representrat Värmland både i bandy och fotboll! Var du med i TV-pucken också?

-Jo, det var jag. Jag spelade med 92:or för vi 93:or fick inte spela när man bytte åldesuppdelning i TV-pucken.

Vet du vad Erik. Jag tror ingen annan spelare i dagens trupp har lika bra meriter som dig som ungdomsspelare!

-(skratt), ja det är lite roligt!

Med tanke på det så är du säkert duktig på att laga mat också!

-Det är jag som lagar maten hemma men jag vet inte om jag är så "bra" på det.

Men, Erik, vad är din ishockeydröm?

-Jag vet att det är väldigt små marginaler. Jag har spelat med många bra spelare och sett att om du gör bra ifrån dig så kan du ta dig långt. Se på min brorsa som spelar i NHL nu. Jag ser Västerås som ett bra sätt att utveckla mig som ishockeyspelare. Jag tycker Västerås verkar spela en bra och rolig ishockey. Alla som spelar ishockey vill få chansen att spela så högt upp som möjligt.

Oj, jag nästan glömt bort en obligatorisk fråga. Vad tar du i bänkpress?

-Jag ligger nog på runt 100 kilo i bänkpress. Men det är egentligen inte så viktigt hur du presterar i bänkpress. Det görs ju inte några mål därifrån(skratt).

Musik, vad gillar du att lyssna på?

-Det är lite olika beroende på vilket humör man är på. Jag lyssnar ofta på någon podcast när jag sitter i bilen. Musik kan vara en blandning. Jag är inte speciellt kräsen när det gäller musik. Lyssnar nog på det mesta.

Vad vill du ha för tröjnummer?

-Jag vill nog ha 52. Jag haft det tidigare i min karriär. Så är det en spelare i NHL, Mike Green, en back som spelat i Washington Capitals, som har det numret. Han spelar i Detroit nu.

Jag antar att du håller igång med egen träning nu i Arvika!

-Ja, det stämmer. Jag kör själv på ett gym och kommer fortsätta med det fram till att vi kan flytta till Västerås.

Mycket bänkpress, hoppas jag..(skratt)

-Ja, det blir nästan bara det!

Tack så mycket för att du tog dig tid Erik och varmt välkommen till Västerås!

-Tack själv!