-Hej Jesper, GurkOlle från VIK!

-Hej!

**-Vet du vad Jesper, jag känner mig alldeles stel i kroppen efter att tittat på era tester under dagen!

-Ja, det kan jag förstå(skratt).

-Hur känns det för dig nu?

-Det känns ganska bra. Jag har ätit nu och tagit det lite lugnt. Jag sitter på terrassen och vilar lite.

-Det låter skönt, terrassen. Vad ser du framför dig när du sitter på terrassen?

-Jag ser lite buskar, staket, och en sol som lyser. Det är ett radhusområde. Men hör lite fåglar ibland. Det är varmt och skönt också.

-Nu har ju jag hunnit träffa dig innan jag gör denna intervju. Nu känner jag dig lite. Men vi tar det därifrån. Hur var känslan att komma hit i måndags och möta alla nya lagkamrater?

-Det var jätteroligt. Jag kände ju några stycken sedan tidigare. Man gick runt och snackade lite med alla.

-Du var ju upp en sväng till oss under säsongen som gick! Fick göra ett inhopp mot Västervik hemma i ABB Arena Nord. Du fick ett friläge mot dig efter några sekunder och fick släppa in mål direkt!

-Ja, det gick ganska fort där direkt när jag kom in. Jag hade varit i Västerås en dag innan den matchen. Kastades in direkt. Så kan det gå ibland.

-Var det din debut på A-lagsnivå?

-Njae, jag gjorde ett inhopp i SHL med LHC. Ett så kallat fulbyte. Jag hoppade in i fyra sekunder för att laget skulle få en extra timeout. Det var egentligen mitt första inhopp.

-Blev du registrerad för en match efter dina fyra sekunder?

-Ja, det står att jag spelat en match i SHL.

-Men då måste du haft en bra räddningsprocent?

-Njae, jag hade noll i procent, och noll insläppta, så det var ju bra!(skratt)

-Sedan fick du chansen att stå en hel match. Mot Södertälje!

-Ja det var det.

-Då visste du från början att du skulle spela den matchen?

-Egentligen, dagen innan var det inte tänkt att jag skulle stå. Det var på morgonen, matchdagen, det ändrades lite. Men då hade jag i alla fall tid på mig att förbereda mig för match. Att ladda för uppgiften.

-Då kan man säga att den matchen var din riktiga debut som burväktare på A-lagsnivå! Kändes det annorlunda att gå ut till den matchen?

-Nja, det var som vanligt men ändå en liten extra krydda på det. Jag var inte så där övertaggad, eller, övernervös. Jag kände mig ganska trygg i vad jag skulle prestera. Det var lite ovisst vad som väntade mig när det gällde våra motståndare. Men, jag tänkte, hur svårt kan det vara, liksom. Men jag visste inte riktigt.

-Men egentligen är det väl samma spel. Det gäller att stoppa puckar oavsett om det är på junior eller seniornivå?

-Ja, det är ju det som är uppgiften för mig som målvakt. Det ändras ju inte bara för att man spelar i HockeyAllsvenskan eller J20. Men det är ju det att kvalitén på motståndarna, och kvalitén på spelet, förändras.

-Vad kommer du ihåg från matchen?

-Ja, vi torskade med 3-1. Vi släppte in första målet i en fyra mot tre, andra målet i fem mot fyra, och sedan tredje målet på straff. Och sedan gjorde Anthon Eriksson mål på ett friläge, till 1-1.

-Du ser, du kommer ihåg! Att jag frågar är av den anledningen att du troligen kommer få just denna fråga fler gånger i din karriär. Just att berätta om din första match på A-lagsnivå. Hur kändes det då, efter matchen?

-Ja, alltså. Jag vet inte. Vi torskade ju. Det var ju inte det bästa scenariot. Själv gjorde jag väll en bra prestation men det spelade inte så stor roll då vi förlorade.

-När har man som målvakt gjort en bra prestation?

-Jag vill hjälpa laget vinna. Hur man gör spelar inte så stor roll. Bara man vinner. Då är man nöjd. Sedan kan man alltid ranka sin egen prestation. Men så länge man vinner är man alltid nöjd.

-Du blev framröstade som J20 SuperElits bäste målvakt!

-Jo, jag fick den utmärkelsen efter att vi spelat finalen. Det var roligt.

-Berätta lite om hur det gick för LHC:s J20 i SuperElit.

-Från början vann vi J20 SuperElit Södra. Sedan i topp tio, där hade vi det lite knackigare. Spelet gick lite upp och ned så vi slutade på sjätte plats. Då fick vi förturen att välja en motståndare till åttondelsfinalen. Då valde vi Färjestad. Vi vann två raka matcher mot FBK. Vi hade mött dem i serien tidigare. Vår tränare hade analyserat hur vi presterat mot olika lag och därför tyckte de att Färjestad skulle passa oss bäst.

-Man kan säga att er tränare gjorde ett bra val!

-Ja, absolut. Det var många i laget som kände sig positiva till det valet. Samtidigt så är det ganska jämt i J20 så att allting kan ju hända.

-Vad hände efter det? Vilket lag fick ni möta sedan?

-Då hade vi turen att några av de förväntade topplagen hade blivit utslagna i sina åttondelsfinaler. Då valde vi AIK. Jag som är från Stockholm kände många spelare i AIK så personligen blev det viktiga matcher för mig att vinna. Vi vann första matchen i Ritorp på straffar. En riktigt bra bortamatch av oss. Den var jämn och mycket fysiskt spel. Även ett mentalt spel. En riktig slutspelsmatch. Sedan kom AIK ned till oss i Linköping. Vi låg faktiskt under med 1-3 med minuten kvar av matchen. Med trettio sekunder kvar fick vi spela fem mot tre. Då drog AIK på sig ett straffslag.

-Hoppsan!

-Vi gjorde mål på straffen och då stod det 2-3. Vi hade fortsatt spel fem mot tre eftersom straffen var en ny förseelse. Vi lyckades kvittera till 3-3 när det återstod cirka 12 sekunder av matchen. Då spelade vi sex mot tre. När övertiden startade hade vi fortfarande powerplay och då gjorde vi segermålet! Det blev en fantastisk avslutning på den matchen.

-Man kan lugnt påstå att ni hade de så kallade marginalerna på er sida!

-Ja, och det var en av de skönaste segrarna jag varit med om. Framför allt det sjukaste avslutet på en match! Det blev kaos i båset. Först när vi satte kvitteringen och sedan, ännu mer kaos, när vi gjorde segermålet! Det var extas, överallt!

-Jaha, och sedan var det dags för semifinal. Vilka fick ni möta då?

-Då spelade man bara en match. Vi fick möta Djurgården. Finalspelen spelades i Nyköping. Vi lyckades vinna även den matchen på övertid. Vi vann med 2-1. Vi hade kanske lite tur för Djurgården hade ett stolpskott i förlängningen bara sekunder innan vi gjorde vårt segermål. Vi hade studsarna med oss.

-Så då var det dags för final?

-Ja, vi fick spela mot Modo, men då tog det stopp. Modo var helt enkelt lite för bra för oss. De var numret större. De vann med 4-1 där Modo gjorde sista målet i öppen kasse.

-Nu byter vi lite fokus. Var det någon speciell anledning till att du valde att skriva på för Västerås till kommande säsong?

-De var ju ganska tidiga på att låna in mig när Ersson var iväg på landslagsuppdrag med juniorkronorna. När jag kom dit fick jag en jättebra känsla. Jag kände mig så välkommen. Det var nästan som att vara hemma, liksom. Så när Västerås sedan kom med erbjudandet så var det ingen diskussion. Jag ville dit till Västerås.

-Tror du att en ung Samuel Ersson, med sin fina säsong, bidrog till att Västerås blev intresserad av just dig?

-Om inte Ersson hade gjort en sådan bra säsong så kanske inte den här möjligheten varit öppen för mig. Hade han gjort en lite sämre säsong kanske han hade spelat kvar en säsong till. Då kanske klubbar inte varit lika intresserade av att satsa på lika unga målvakter som mig, om inte Ersson gjort det så bra.

-Samuel Ersson berättade för mig att när han fick chansen, i en match borta mot Tingsryd, och höll nollan, så fick han värsta boosten för sitt självförtroende.

-Ja, en bra start betyder mycket. Det vet jag själv. Får man en bra start, kommer in i det, in i säsongen med självförtroende, då har man kommit långt.

-Nu byter jag fokus igen. Vad gör du när du inte lirar hockey?

-Ja, vad gör jag? Jag är väldigt intresserad av fotboll. Jag tillägnar mycket tid till att kolla på fotboll. I fotboll håller jag på Djurgården. Sedan gillar jag engelsk fotboll väldigt mycket. Det är framför allt fotboll i Sverige och England som intresserar mig. Jag håller på ett blått lag i England också, Manchester City. Jag valde att hålla på City för det var inte så många som gjorde det när jag var liten. De flesta höll på United. Jag ville vara lite rebell. Ville inte vara riktigt som alla andra. Därför började jag hålla på City.

-Från fotboll till Gustav ”Gurra” Lindberg. Du känner honom?

-Ja, honom känner jag. Vi spelade tillsammans i en och en halv säsong i LHC. Han älskade att köra lite extra på isen efter varje träning.

-Vi har ju som bekant värvat Emil Kruse. En riktigt duktig målvakt med en fin säsong bakom sig. Hur tänker du kring det?

-Ja, men det är ju första året för mig som senior, första hela året på seniornivå, men som målvakt kommer man aldrig nöja sig med att vara på bänken. Man vill alltid spela. Det är inget snack om den saken.

-Hur har din karriär varit, har du fått speltid, spela matcher, som du önskat?

-I mina tidiga år som målvakt fick jag spela ganska mycket. Sedan under mitt första år i Linköping kände jag att jag ville spela mer, även om jag fick spela rätt mycket. Men det var mest jag som ville spela mer. Men generellt sett har jag aldrig känt att jag fått stå åt sidan. Jag har alltid fått spela minst hälften av alla matcher. Under den senaste tiden i Linköping fick jag spela mest hela tiden. För att utvecklas som målvakt så behöver man spela så mycket som möjligt. Det är matcher som ger erfarenhet.

-Förutom fotboll, finns det något annat som du följer på TV?

-Det händer väll ibland att jag följer någon serie men det är inte varje dag eller varje vecka. Jag är nog lite mer periodare när det gäller sådant.

-Om du ska beskriva dig själv som målvakt?

-Jag tycker jag är väldigt bra på att läsa spelet. Det är min största styrka. Jag känner att jag kan läsa av vad som kommer att hända ute på isen. Vad motståndarna ska göra. Var finns hoten? Göra en snabb bedömning utifrån olika situationer. Därifrån kan jag sedan bygga mitt spel. Vad jag ska göra själv. Jag tycker själv att jag klarar av att läsa spelet på en väldigt hög nivå och det har hjälp mig att prestera som bra som jag gjort. Jag får känslan av att ligga ett steg före i tanken. Jag vet vad som kommer hända. När jag ser en motståndare med puck försöker jag beräkna vilka möjligheter han har. Ser jag att han inte kan passa, då fokusera jag helt på honom, glider ut och försöker täcka av nät. Finns det en möjlighet till en passning då försöker jag spela längre in mot mål för att kunna komma snabbt över.

-Kan du ta straffar?

-Det handlar mycket om det mentala spelet. Känner du dig osäker kring straffarna, vet att det gått lite sämre senaste tiden, då kan det vara svårt att ta sig ur det. Har du däremot en bra match i ryggen då blir det ett helt annat sätt som du tar dig an en straff. Jag tror det mentala är viktigast.

-Vad gillar du för mat?

-Jag gillar det mesta! Allt från en god köttbit till sushi. Jag är inte så kräsen.

-Hur ska du bo i Västerås, har ni hunnit prata om det?

-Nej, jag ska flytta till Västerås med min flickvän. Eftersom jag går på gymnasium så avvaktar jag med det så länge. Jag ska vara kvar i Linköping till mitten av juni. Då tar jag studenten. Jag har gått på en linje som heter Samhälle/beteende.

-Hur har det fungerat för dig att plugga?

-Som tur är för mig så har jag ganska lätt för att lära. Jag har inte behövt plugga så mycket men ändå klarat skolan ganska bra. Jag har helt okey betyg, tycker jag.

-En annan fråga, hur är ditt humör. Ett och annat tokspel, kanske?

-Nja, jag är hyfsat lugn, tycker jag. Jag kanske brukar skrika på någon ibland, men det är mer med glimten i ögat. För det mesta är jag lugn men när det står mycket på spel då kan vinnarskallen ta över lite. Men det gäller när jag spelar matcher. Men jag blir mest arg på mig själv om jag inte presterar som jag vill. Antingen skäller jag ut mig själv eller så är jag lugn och glad.

-Jag får en känsla av att du är en väldigt målmedveten ung man.

-Ja, jag känner mig trygg både i mig själv, som person, och trygg i min roll som målvakt. Jag är medveten om var jag står någonstans och vart jag vill. Så du har nog uppfattat mig på rätt sätt.

-Hur mycket utrustning passade du på att beställa?

-Jag är ganska van vid att beställa nytt till varje säsong efter tiden i Linköping. Jag tror inte jag kommer ha med mig så mycket utrustning därifrån. Kommer nog bara att ta med mig mina gamla skridskor. Det kan vara bra att ha.

-Och så måste du fixa till en fin mask!

-Jag har aldrig haft en målad mask, så det blir något nytt. Där måste jag fundera lite på vad jag ska ha. Det är det som är lite extra roligt som målvakt att man får designa sin egen mask.

-Höll du nollan under säsongen i J20 SuperElit?

-Ja, jo, det har jag nog gjort! En gång i slutspelet, och kanske en fem sex gånger i seriespelet.

-Spelet med målvaktsklubban. Hur är du där?

-Spelet med klubban är något jag försökt jobba med mycket. Det spelet har jag utvecklat ganska mycket under de senaste två åren. Jag har kollat mycket på Jonas Gustavsson i Linköping. Han är riktig bra med klubban. Han gör nog någon groda per säsong men samtidigt ser man de stora fördelarna med att han vågar delta i spelet med sin klubba. Man kommer mycket lättare ur egen zon om målvakten kan hjälpa till. Jag vill gärna spela mycket med klubban. Tycker det är viktigt. Det ser klumpigt ut när en målvakt missar i spelet med klubban runt eget mål men man måste se helheten, hur mycket lättare det blir i försvarszon. Är man bra som målvakt med klubban så går man plus över en hel säsong. Jonas Gustavsson är väldigt duktig på att stoppa pucken bakom mål och sedan sticka in passningar som ingen annan målvakt.

-Då tackar jag för samtalat och välkommen till Västerås!

-Tack själv!