Han debuterade i dåvarande Allsvenskan (landets högsta serie på den tiden) som 17-åring i IFK Bofors och som 19-åring blev det debut i Tre Kronor. 1963 värvades han under uppseendeväckande former till VIK,en affär som gjorde boforsarna rasande och där man vägrade att släppa storstjärnan Mellinger till Västerås. Men Hasse körde sitt race. Han struntade i vad man tyckte i Bofors och flyttade ändå till Västerås, där han började sin karriär som bilhandlare. Enligt dåvarande regelverk blev han då avstängd från all hockey till den 15 januari,och spelade därefter under sex säsonger för VIK i Allsvenskan. Det blev totalt 177 matcher och 99 mål för Hasse under VIK-tiden,dessutom 11 A-, 11B- och 4 J-matcher för Tre Kronor.

När man fick se Hasse på isen,så kunde allt hända. Minnesgoda kommer ihåg ett fantastiskt solomål på Bryäs,då han grundlurade tre motspelare och petade in pucken bakom ryggen på såväl sig själv som alla motståndare. Eller en match mot Djurgården,då han retade gallfeber på hela motståndarlaget och fick stockholmarna att bokstavligt talat explodera av ilska.

Men Hasse var mer än en hockeylirare. Efter karriärens slut kom han att bli en av klubbens största sponsorer och på senare år kunde man hitta honom på restauranghyllan då moderklubben Bofors var på besök. Iförd en blåvit keps och med ett retsamt leende på läpparna.

Men inte ens ishockeyspelare är osårbara. I dag hyllar vi Hasses minne och skickar allt vårt varma deltagande till hans familj. Vi tackar dessutom för de år vi hade glädjen att få ta del av hans hockeykonst på isen.

Hasse blev 77 år.