GurkOlle möter laget - del 1
Publicerad: 2019-04-16
Under förmiddagen samlades den A-lagstrupp som just nu finns tillgänglig. Fem nyförvärv fick visa upp sig för sina nya lagkamrater. Josef Ingman(KHK), August Nilsson(KHK), Daniel Öhrn(Tingsryd), Emil Kruse(Västervik) samt det allra senaste tillskottet Jesper Myrenberg(LHC).

Först på dagordningen var ett kortare möte inne i VIK-Verket där Thomas Paananen, Patrik Zetterberg och Lars Ivarsson mötte upp och hälsade alla välkomna. Därefter tog representanter från BBrosFit över och presenterade den kommande säsongens upplägg av fysträningen. Som bekant har tidigare fystränaren Helena Ambjörn och Västerås IK gått skilda vägar och spelarna fick nu viktig information om hur träningen kommer att bedrivas framledes.

Efter denna sittning blev det en oorganiserad promenad ned till A-lagets omklädningsrum där spelarna mötte ett smörgåsbord av allehanda utrustning. Rena julafton, kan tyckas. Jag upptäckte dock snabbt att det tydligen fanns en baksida med att prova ut ny utrustning. Först och främst uppstod viss vånda, hos somliga spelare, när de skulle göra sitt klubbval. Gustav Lindberg, som exempel, blev sittande länge innan han kunde bestämma sig. Skulle han välja en klubba med knottrigt klubbskaft, eller inte. Han förklarade att det handlade om känslan att hålla i klubban. Vad han slutligen valde såg jag inte.

Jesper Johansson satt med ett nytt knäskydd på högra benet och såg ut att ha problem. Han berättade att de gamla benskydden var så utslitna att de knappt skyddade längre, men, de var så sköna! Nya benskydd, däremot, känns kantiga, stela och obekväma. Med tanke på att Jesper ofta går in och spelar i boxplay enades vi om att det inte vore så dumt med benskydd som faktiskt skyddar när han täcker skott!

En annan sak som slog mig var, fötter. Just det, fötter. De allra flesta spelare hade för avsikt att beställa nya skridskor och för det ändamålet skulle fötter mätas och kontrolleras. Ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Jimmie Jansson-Lorek försökte förklara för mig. En hel vetenskap, helt enkelt. Inget jag själv tänkte på när jag i vintras stegade in på XXL och köpte mina skridskor. Jag tog bara ett par i rätt storlek. Inte mer med det. De passade perfekt, tyckte jag.

En annan sak med fötter är detta med storlek. Det visade sig att fötter inte alldeles givet är lika stora! Såg exempel på detta. Höger fot storlek 46 och vänster 45! Dilemma. Fanns även exempel där det bara skiljde en halv storlek. Problemet som uppstod då var om man skulle pressa ned den större foten i en för liten skridsko, välja ett par med en för stor skridsko, eller, ta två olika storlekar?

Avslutningsvis måste jag lyfta det här med padel. En ny och växande racketsport. Vad jag förstod utövas detta flitigt av många i laget. Av en händelse fick jag se en intern rankinglista. Fjorton spelare fanns med på listan. Allra sist hittade jag en viss Alexander Younan. Vad jag förstod var detta lite känsligt. Just att ligga sist. Av just den anledningen, att det var känsligt, konfronterade jag Alexander Younan. Frågade om det var korrekt att han var sämst. Alexander bedyrade att den rankinglistan var närmast ett falsarium och att han absolut tillhörde toppen, egentligen. Han lät faktiskt riktigt övertygande, måste jag säga!

För övrigt fick jag lära mig att Anthon Eriksson tilltalas med ”Eken”. Inget annat.

Olof Loklint